SOMMARLOV

Vi är nu i Sverige för några veckors vistelse. Det blir Stockholm, båt och skärgård, myspys med nära och kära, lite Skåne, Sörböle, naturligtvis mitt älskade Lill Sutsberg i södra Lapplands underbara fjällvärld och Åland. Kan inte bli bättre! Så nu tar jag lite semester från mitt bloggande och kanske, men bara kanske, fyller jag på med sköna sommarlovsbilder. Men annars är jag tillbaka som vanligt när vi är hemma i Spanien igen. Jag önskar er alla en helt fantastisk sommar! Ta hand om er!

¡Hasta luego!

 

                

 

Monachil nästa eller?

Under söndagen kände vi av området runt Monachil ytterligare. Tog oss upp längs slingriga vägar med vy över Granada, svalkade oss i en högt belägen sjö, vandrade i Los Cahorros och bergen runt omkring och åt körsbär så det stod härliga till längs med odlingarna som vi passerade uppe på höjderna. Det finns bara tre saker att säga - Fantastiskt, imponerande och “muy bonito”. På kvällen åt vi middag på en restaurang nere i byn, som hotellägarinnan rekommenderat. Gott, gott, gott. Kan detta möjligtvis vara platsen där bopålarna ska slås ner i höst? Den som lever får se!

 I dalgången Monachil och bakom det berget skymtar Granada.

Sjön Los Canales

Los Cahorros, en bergsskreva där de anlagt en led med bland annat hängbroar.
Tekla valde oftast en annan väg eller annat sätt att ta sig fram på…

 Måste ju provsmaka ett eller två…

 …eller flera. Mums!

Tillbaks på ruta ett

Hotellet La Almunia del Valle i Monachil

Efter några dagar längs Costa Tropicals kust och en insikt om att här vill vi INTE bo, så var vi i lördags tillbaka där vi startade, nämligen Granada. Hade bokat ett hotell som såg himla mysigt ut,  8 km utanför staden. Jisses vilket ställe!!! Både byn, Monachil, och hotellet. Byn ligger precis på gränsen till nationalparken Sierra Nevada. Vi njöt vid poolen, tog en promenad längs den slingriga och MYCKET smala vägen (som vi också tagit oss uppför med bil) ner  till byn och sedan knatade vi hela vägen upp igen och åt en supergod och fräsch middag på hotellets terrass. Vid frukosten dagen därpå bestämde vi oss raskt för att stanna ännu en natt, vår sista, innan vi vänder norrut. Området krävde mer utforskning.

A meal with a view….

A typical Swedish tree

I San Sebastian har jag en djuraffär jag går till för att köpa mat till Ms T. De är alltid mycket trevliga där och ägaren som är ganska så pratglad passar gärna på att öva sin engelska. För en månad sedan när jag var där frågade han var jag var ifrån.
- Suecia, svarade jag
- Ahhhh, Suecia, a friend of mine is from Sweden. She gave me something typical Swedish . I got a tree. A very typical Swedish tree.
”Ett träd, har hon tagit med ett träd? En björk eller???”
- A tree?….. ehhhhhh, jaha……
- Yes, a tree that you celebrate.
“Ett träd som vi firar? Finns väl ingen björkedns dag eller?”
- It´s this high (30 cm). You celebrate it by dancing.
Då ramlade äntligen poletten ner….
- Ohhh, you got a little midsummer pole!

Jag undrar jag vad han trodde och tänkte om vårt firande av detta typiska svenska träd?

Jag hoppas att ni alla har och har haft en riktigt härlig midsommar! Och att ni alla har firat riktigt ordentligt genom att ta en sväng eller två runt vårt typiska svenska träd.

Midsommarhälsningar från Almaría, Andalucía, södra Spanien

  

Tales of Alhambra

Heter boken som den amerikanske diplomaten och författaren Washington Irving skrev på 1830-talet. Han bodde då i Alhambra som är ett stort borg-och palatsområde med en unikt bevarad byggnad inom västlig islamisk arkitektur. Efter att ha varit relativt ouppmärksammat blev Alhambra efter detta ett mycket populärt besöksmål. 

Delar av detta världsarv tog vi oss en liten titt på.

     Begreppet "Morens sista suck" kommer från Boabdil, den siste moriske härskaren, som lämnade Alhambra efter Granadas belägring år 1492. När han vände sig om och såg sitt undersköna palats för sista gången lär hans mor ha utbrustit: "Gråt nu som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man".

Och hade jag varit Boabdil så hade jag inte bara suckat utan jag hade verkligen högt och ljudligt stortjutit över att behöva lämna något så bedårande vackert bakom mig.

Destination syd

I måndagskväll flög vi till sydliga spanska breddgrader. Efter övernattning i Malaga styrde vi hyrbilen mot Granada, jag har nog aldrig sett så stora olivodlingar. Tog liksom aldrig slut. Träd efter träd efter träd….många oliver blir det.

Vi fortsatte förbi Granada och körde vidare upp till bergskedjan, nationalparken och Europas sydligaste skidort - Sierra Nevada.

Här finns runt 20 toppar på 3000 m.ö.h och den högsta är 3482 m. Här blev dagens motion en härlig, något flåsig och bitvis varm promenad uppför till underbara vyer, snö (Tekla blev lyrisk och i princip ett med snön) och lite kyligare vindar. Sedan bar det av nerför till byn där en god pasta bolognese och en väl kyld öl avnjöts.

Påminner mycket om den svenska fjällvärlden. Inte sant?

Miniatyrrenar?

Okej då, det var inte bara Tekla som blev till sig vid åsynen av snö…

Byn Sierra Nevada i gul sommarskrud.

Nöjda och med en mycket markant och fläckvis solbränna (panna, näsa, och axlar) kom vi till Granada på kvällskvisten. Granada som ligger vid foten av Sierra Nevada är en stad med cirka 240.000 invånare varav 60.000 är studenter som studerar vid universitetet är ett av Spaniens mest prestigefyllda.

4 sekunder……. tog det för mig att somna in efter dagens strapats.

Slutet gott….

 
…………………………allting gott.

Vi har äntligen löst problemet med omreggningen av vår bil från svensk till spansk!!! När väl bilbesiktningen öppnade igen efter mer än sex månaders strejk så tyckte de att vi skulle ta bort det ena med det andra, tillbehör som när vi köpte bilen betalt en massa extra för. De var inte original…. kom bara helt sprillans ny från Nissan, hur mycket mer original  kan det bli, jag bara undrar? Hur som haver… nu är denna never ending Spanish story snart ett minne blott. För i skrivande stund är bilen på väg till Sverige, antagligen befinner den sig någonstans i Tyskland just nu. Lösningen är helt enkelt den att vi tar den till Sverige och säljer den där och köper sedan en ny, spanskreggad, bil. I och med detta löste sig också problemet för Yonas och Evelina, våra besökande vänner, som dagen innan hemfärd insåg att de bokat biljetter till den 20:e juli och inte juni…. Ibland går det fort men fel. Som pricken över i:et efter en mycket regnig vecka så sken till slut solen från en blå himmel så snart de hade satt sig i bilen och begett sig av….

För egen del blir det till att packa väskorna färdigt, vattna blommorna och bege oss ut till Bilbaos flygplats. Vi ska nämligen sondera nya terränger för att slå ner våra bopålar till hösten. Spännande! Vart vi ska? Här kommer några ledtrådar.

• Den delen av Medelhavskusten som sträcker sig mellan Costa del Sol och Almeria
• Tillhör provinsen Granada som ligger i regionen Andalucía
• Området har ett subtropiskt klimat vilket är unikt på det spanska fastlandet. Milda vintrar och långa, heta somrar.

Vi ses där!

Fotbollsyra dagen lång

Hela eftermiddagen har det varit uppvärmning inför hemmalaget Real Sociedads match mot Celta som spelades på hemmaarenan ikväll.
 
Vi och våra nyanlända gäster, Yonas och Evelina, gjorde som alla andra och gick till Parte Vieja (Gamla Stan).

Där vi gjorde som alla andra, tog något att dricka och några pintxos.

Att laget sedan vann med 2-0 tenderar väl inte direkt att lägga sorti på fotbollsyran, regnet till trots. Men den fortsatta yran natten lång får de Donostiska supportrarna själva stå för. Här gör vi inte som alla andra, utan stannar i hemmets lugna vrå. Men visst ska vi knäcka en öl eller två till lagets ära….

Inte bara VM

HOY PUEDE SER UN GRAN DÍA
Llegó el momento ansiado. Es la noche de la catarsis, el primer capítulo de una ilusionante historia. El encuentro arranca a las seis.

TODAY CAN BE A GREAT DAY
Longed the time came. It is the night of catharsis, the first chapter of an exciting story. The meeting starts at six. (Google translate…not mine… )

Real Sociedad, San Sebastians eget fotbollslag grundades 1909. Den bästa tiden i lagets historia var tidigt 1980-tal då de vann Primera i den spanska La Liga två säsonger på rad. Under många år signade man endast baskiska spelare, denna policy övergavs 1989 när den irländska spelaren John Aldridge från Liverpool anslöt till laget.

Real Sociedad bästa La Liga resultat på senare år är deras andraplats i under 2002-03. Sedan gick det utför och de degraderas under 2006-2007 efter att ha slutat på 19:e plats. Nu efter några års kämpande är man på god väg att ta sig tillbaka från Segunda División upp till toppdivisionen.

Ikväll spelas en viktig match både resultat- och prestigemässigt då man möter de forna ärkefienderna Celta. Gatorna fylls sakta men säkert av blå-vit randiga supporters i alla åldrar.

    Fútbol, fútbol……

Totalt genomblåsta!

Under de senaste dagarna har det varit lite blåsigt här. Tydligen ska det vara hälsosamt för en att låta sig genomblåsas ordentligt någon gång då och då (Enligt en träkurslärare som Åsa haft som en gång om året klädde av sig naken mitt ute på Alvaret på Öland och lät sig genomblåsas…). Vi blev genomblåsta både uppe på berget Jaizkibel och på stranden i Orio (vilket också resulterade i sand i ögon, näsa och mun). Men det där med att vara naken tog vi inte fasta på. I vårt fall är nog mest huvudet som behöver få sig en genomblåsning.

Hmmmm, vi får väl se om det hjälper!

 

 

 

 

I morse i ottan var det dags att vinka av Åsa efter en mycket trevlig vecka med roligheter, mycket prat, härliga skratt och aktiviteter såsom barhäng, paltfiesta,  kospaning, sandstorm, trädklättring, spanska låååånga luncher (3 rätter och vin) och tillhörande siesta på schemat. Naturligtvis har vi också varit en här och en där, i och runt San Sebastian.

   

Summa summarum en riktigt bra vecka!

Finalmente!

 
Ett dygn försenad och utan bagage så landade mi amiga Åsa till slut på Bilbaos flygplats. När man flyger med bolaget Iberia så får man välja mellan att behålla bagaget men då blir det endast “return to sender” (åka hem igen) eller komma fram till destinationen men utan bagage. Enkelt eller hur? Sedan att de glömmer bort att kontakta vissa när planet väl fått sina reservdelar influgna från Spanien och att ombokning nästan resulterade i ett missat plan i Madrid är en helt annan sak för bolaget flyger ju i Kung Carlos tjänst och punklighet är en dygd! ( man kan ju verkligen hoppas på att Kung Carlos kommer fram dit han ska och med bagage….)

Vi tillbringade ett dygn i Bilbao och eftermiddagen spenderades på favoriten bland museum - Guggenheim

Där vi bland annat roade oss med att duplicera oss ett antal gånger…. Vi kan inte förstå att folk inte vill massproducera sig själva, det som är så kul! …. (obs i bildform, inget annat…)

Lärde oss mer om konstnären Anish Kapoor, som också tenderar att bli en personlig favorit.

VI kan också VERKLIGEN rekommendera den fantastiske konstnären Carlos Vazquez fenomenala utställning…. inte på Guggenheim dock.

Vi blev starkt berörda och kände hur djuren inom oss vaknade….

Konst när den är som bäst! Mycket berörande!

Efter en mycket reflektionsrikt dygn satte vi oss sedan på tåget hem till San Sebastian.