Spansk mark igen

Efter en Sverige-vistelse som i Stockholmsområdet bjöd på en hel del regn och rusk och i Norrland en himskans massa snö så landade vi i måndags på spansk mark igen. Detta efter en ganska så tröttsam flygtur, passagerarmässigt. Vi hamnade längst bak med ett gäng finnar som pratade högt och konstant. De enda gånger de var tysta var när de drack direkt ur små vinflaskor, men det gjorde de ju tyvärr inte samtidigt så det blev liksom aldrig tyst. Sedan hade vi världens mest osympatiske man, gubbe, bakom oss. Har aldrig varit med en så negativ och direkt motbjudande människa! Vi blev försenade en timme från Arlanda varav en stor del fick tillbringas i planet och det skällde han och gormade om ( “good vibrations spridare”? Inte direkt!) och under flygningen envisades han med att ha sitt ben mitt i gången vilket till slut resulterade i att flygvärdinnan råkade trampa på honom när hon backade bakåt med sin vagn. Jisses amalia vilket bråk som uppstod! Han skrek och tjoade men hon som vid det här laget hade hunnit tröttna ganska rejält på honom gormade tillbaka rejält och informerade honom med barsk och hög stämma om att hon hade fått nog av hans konstigheter och attityd. Skönt med någon som faktiskt reagerar med krafttag! När vi sedan skulle av planet så klämde han sig bryskt in mellan Andreas och mig. Jag hoppas verkligen inte att han är bosatt i Spanien, stackars alla spanjorer som kommer i hans väg i så fall. För att inte tala om det dåliga rykte som han antagligen ger resten av oss svenskar. Bu och bä för människor som honom!

De sista dagarna i Sverige hade jag faktiskt hemlängtan (till Spanien alltså, då det är det som är hemma för oss). Så inte bara på grund av flygturen var det skönt med spansk mark under fotsulorna igen. På hemvägen plockade vi upp lilla Bus hos Bendik som både varit en ängel (utan vingar) och kattvakt i två veckor, provianterade och väl hemma i Nigüelas var det med ett leende jag låste upp dörren. Packade upp resväskan och stuvade raskt undan den. Med ett ännu större leende kröp jag på kvällen ner i vår egen säng och sussade gott, delandes huvudkudde med Bus och med Tekla vid fötterna. Jag och min platskrävande tillika sängfascistiska mage (går inte med vad som helst längre) sov som en prinsessa.

Under ett dygn har vi fått uppleva både vinter och vår. När vi landade i Malaga var det mulet, grått, regn och 10 grader och precis när vi kommit innanför dörren i vår bergsby, där det endast var 2-3 grader, så började det snöa. Det blev till att klä på sig varmt, tända kaminen, gasvärmaren och en massa stearinljus i vårt för att hålla värmen i vårt utkylda hus. Men igår morse så kom solen tillbaka med sina värmande strålar och snön smälte, fåglarna kvittrade och vi fick en helt fantastisk dag. Frukost och lunch intogs på allehanda terrasser och jag lyckades till och med få lite färg i ansiktet. Mmmmmmysigt! Även Tekla verkade glad av att vara tillbaka, under morgonpromenaden lekte hon ystert med sin kavaljer och kamrat Winston.

Hem ljuva hem - home sweet home - hogar dulce hogar!