Söndagsutflykt

Idag stod det utflykt på vårt schema så vi styrde kosan till byn Monachil. Byn ligger 3,5 mil från oss, precis i utkanten av staden Granada och, som Nigüelas, också på gränsen till Sierra Nevada nationalpark. Det var här vi bodde ett par dagar för nästan ett år sedan och man kan väl säga att det var här flytten till Granada-området klubbades igenom. Lite av ett 1-års jubileum.

Vi började “fiestan” med en lunch på restaurang El Gato Montés (betyder vildkatt). Det visade sig att brorsan till vår servitris hade bott ett år i Stockholm. Så hon hade lite koll på Sverige, vilket inte är alldeles helt vanligt här. Mätt och belåten var det sedan bara att ta sig i kragen och motionera bort en del av härligheterna man alldeles nyss smaskat i sig. Till Teklas stora lycka blev det en ravin- och bergspromenad med en hel del chanser till svalkande bad.

Det är inte en spansk variant av utter på bilden i mitten, vilket man skulle kunna tro.

Vi snubblade över den absolut största sparris jag någonsin sett. Galet stor, eller hur?!

Kolla även röret som går uppför berget bakom sparrisen. Detta stora, stora rör går hela vägen upp till det lilla, lilla huset längst upp. Det är inte direkt något litet och nätt avloppsrör. Magproblem eller? Det kanske är en vattenrutschbana i stil med Fritt Fall? Man blir både fundersam och nyfiken.


Hemma igen möttes vi av en glatt viftande välkomstkommitté!


Två av vår hyresvärds, tillika granne, hundar som vi har blivit bästisar med.

En bra dag för både två- och fyrbenta med andra ord!