Vår helg i lilla byn San José i Pargue Natural Cabo de gata var väldigt mysig. Vi besökte resterna från en guldgrävarepok där idag endast parkvakterna och fladdermössen huserar, passerade saltvattensjön med flamingos på rad. långa sandstränder och gömda stenvikar. Vi tog svalkande dopp och snorklade i kristallklart vatten och förgyllde våra smått Svedala bleka kroppar. På kvällarna promenerade vi genom byn ner till stranden och hamnen där vi åt gott hos en italienare (båda kvällarna faktiskt….tråkigt kan tyckas men hur ofta snubblar man över en trevlig italienare här nere? Som dessutom serverar riktig italiensk mat. Läcker carpaccio, färsk hemgjord pasta med ost- och svart tryffelsås – mums! Sov “como una princesa” gjorde jag också, utan att störas av några ystra fiestafantaster eller skällande hundar för den delen. (Nigüelas har ju en hel del hundar och de har verkligen levt rövare på nätterna den senaste tiden. Förhoppningsvis lugnar de ner sig nu när fiestan är över och inte en massa fyrverkerier dånar mellan bergen kvällarna igenom.) Precis så som man vill att en weekend vid havet ska vara!
Tyvärr så ligger Cabo de gata bakom ett stort område för grönsaksodling. Stålskelett på stålskelett med fladdrande vit plast och ganska så ruffig miljö runtom. Men så länge man vet vad som gömmer sig där bakom plasten så känns det lugnt. Ja, då menar jag inte grönsakerna som odlas, utan om Cabo de gata med sin karga och bergiga natur, sina sandstränder, undangömda vikar och små byar. Kanske inte Spaniens finaste stränder som guideboken beskrev, men fina och framför allt så är de inte överfyllda till bristningsgränsen vilket annars är vanligt en varm spansk helg. Så på andra sidan plasten väntar en mycket trevlig strand-, bad- och naturupplevelse på en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar