Urban Tours goes DT

Igår, min sista dag i Las Palmas tog the early birds (jag och Robert, ) en guidad stadstur med Tour Urban. Vi satte oss på bussen och åkte vi Down Town Las Palmas (vi bodde ju vid Catalina beach). Las Palmas har cirka 400.000 invånare (dubbelt så många som San Sebastian) men i likhet med min hemstad så har de en internationell filmfestival och kandiderar också om att bli kulturhuvudstaden 2016. (Härmisar!) Saluhallen blev vår första anhalt.

Frukt och grönt i MYCKET prydlig ordning.

Sedan knatade vi runt i Gamla Stan, kikade in på fantastiska bakgårdar, gick shoppinggatan ner, åt en fantastiskt god canneloni lunch under tiden vi försökte klura ut vad händerna på husfasaden bredvid ville säga oss. Här drack vi även en ruggigt god cafe con leche (The best ever!!!). Sedan blev det buss till casinot (nej vi var aldrig in) och därifrån gick vi tillbaka “hem” till Catalina Beach via stadsdelen Trädgårdsstaden där vi träffade på en svensk guldsmed som flyttat hit i slutet på 60-talet. Han tyckte nog att det var kul att få prata lite svenska för jisses vad han pratade på, men det var intressant att få veta mer om stan och stadsdelen.  (Finns många fina hus just där.)

 

 
Lite seriös shopping hann vi också med.

Sedan blev det en sista kväll med gänget med vin, god mat och många skratt.

 
Ett sista gruppkort. Hasta luego amigos!

Måndag – Las Palmas vs San Sebastian

Las Palmas - Sol, 25 grader, lite sandskulptering i all enkelhet (något måste man ju roa sig med på stranden)….

och stort utbud av schyssta hattar. Ja tack!

San Sebastian -  SNÖ! Nej tack.

… pero, el novio y perronita. Ja tack!

Kära återseenden

Kärt återseende numero uno

Igår var det fest! Då dök min väska äntligen upp efter två dygn på egen hand. Det blev ett mycket kärt återseende kan jag meddela. Var nästan lite i extas när jag packade upp. Vilken känsla att få byta kläder! Förstår nu varför så många spanjorer endast har handbagage när de reser inrikes…Kanske något att ta lärdom av.

 

Kärt återseende numero dos

Igår fick vi också tillökning. Robert, Matilda och Veronika anlände från Svedala. Så nu är vi det kompletta Las Palmas-teamet. Har varit en MYCKET härlig söndag. Dagen har till största del tillbringats på stranden och vi har nu en liten blandad kompott med solsvedda kroppspartier.

Bettan har ingen väska

Gårdagens resa till Kanarieholmen inkluderade förseningar både från Bilbao och Madrid så jag landade nästan tre timmar efter egentlig ankomst. För att toppa det hela så kom naturligtvis inte väskan med. De hade ju bara tre timmar på sig i Madrid att lasta om väskan så det var ju ganska självklart att den inte skulle komma med… Vi var 20 personer som fick rapportera väska saknad så det stod väl en bortglömd bagagevagn någonstans på Madrids flygplats. Ett dygn senare har väskan fortfarande inte dykt upp. Ringde till bagageservice nyss.
- You have to wait for confirmation from airport.
- Jaha, men när får jag min väska då?
- You wait

Jaha, så jag fortsätter väl vänta då. Under tiden har jag lånat bikinibyxor av Sissan och njutit av en dag på stranden och avsvalkande dopp i böljan den blå. Sol och + 26/27 grader. Nice!

Jag och mi amigo Urban. Bakom kameran Sissan

PAckAd och glAd

 

Nej, jag menar naturligtvis packad och klar :-), fast i och för sig så är jag ju glad också…. Jag ska ju på sällskapsresa. Sällskapet finns till 2/3 på plats i Las Palmas och jag reser ju dit, alltså en sällskapsresa.  Resväskan står i hallen, väckarklockan är ställd och om ett par timmar ska jag bege mig till flygplatsen. Andreas är en gentleman och skjutsar mig, kanske mest för att vi behöver byta vissa saker på den numera mycket välbekanta butiken IKEA i Bilbao, ligger bara en bit  ifrån flygplatsen så det blir ju liksom på vägen. Klockan 09:15 lyfter planet mot första destination Madrid, sedan bär det iväg söderöver mot Kanarieholmen och Las Palmas. Ska flyga, ett för mig helt nytt bolag, Air Europa… ska bli intressant. Jag hoppas att jag kommer ända fram. Men i och för sig så sköts ena flygningen av Spanair så den sträckan känns ju “safe”.

Jag kan flyga, jag e inte rädd… :-)

Vilken månad det ska bli!

Mars blir en månad fylld med bara roligheter. På torsdag bär det ju av till Gran Canaria för min del, medan husse och Tekla är hemma och håller varandra sällskap, sedan så kommer mams Kerstin (Andreas mamma) ner en vecka och då ska bland annat hon och jag bo på hotell i Bilbao, äta och dricka gott och gå på Guggenheim. Supermysigt! Sedan den 20:e så får Kerstin och Andreas sällskap till flygplatsen då han försvinner iväg till alperna för lite skidåkning och jag själv får celebert besök av Gösta (hon lystrar även till namnet Carina) och hjärtegrynet Olivia. Jag ska få rå om dem i hela 10 dagar, lyx! Ja, sedan är den månaden slut och man själv antagligen fullproppad med en massa härliga minnen. Livet är allt bra härligt!

Två förvirrade själar

Vågar knappt erkänna detta, men jag har insett att det är lika bra att vi lättar våra hjärtan eller snarare våra förvirrade själar. Vi har nu sammanlagt varit på IKEA två gånger….. och man kan väl säga att det är tredje gången gillt som gäller. Inte för att vi hela tiden hittar nya prylar som vi måste köpa utan för att vi helt enkelt inte lyckas med att få oss rätt saker eller ens få dem med oss. Tröttsamt! Vid vårt första IKEA-besök fick vi ju inte med oss ribbottnen till sängen, lyckades ta fel storlek på matbordet så bänkarna som vi köpt till passade inte och strykbrädan som vi släpat runt på tappade vi bort någonstans på vägen mot kassorna och glömde bort. Vi åker dit en andra gång och lyckas nu åtminstone lokalisera ribbottnen, byta bordet och hämta en ny strykbräda som vi också släpar runt hela varuhuset och hela vägen genom kassan denna gång. Skön känsla i bilen på vägen hem, allting fixat och klart….. 

DET ÄR INTE SANT! Vi har fått med oss rätt storlek på bordsskiva men bordsram och ben till den mindre skivan och bänkarna passar alltså fortfarande inte… Suck! Och strykbrädan som vi lyckades ta med oss hela vägen igenom kassan, ja den kom inte så mycket längre än just dit. Betald och fint lutad mot kassan stod den när vi drog iväg  med vår vagn…. Dubbelsuck!

Så idag har vi:
Köpt en kontorsstol i butiken på vår gata, bara att rulla hem den. Shoppat soffa på nätet, med leverans, placering och emballaget bortfraktat. Känns säkrast så!

 
Stark Doris-varningen på oss.