En restaurangromantikers recension av…….

Igår var vi på lokal. (Man kan inget annat än att älska det uttrycket). Lokalen var restaurangen A fuego negro som ligger i Parte Vieja (gamla stan) och betyder A black fire (fick bli på engelska, låter så trist på svenska.) Denna lilla “contemporary stylish” restaurang serverar enbart extremt innovativa pintxos (tapas).  Antingen ståendes vid baren eller vid ett av de 10 borden längst in i lokalens restaurangdel. Det är mycket enkelt, man väljer om man vill ha 8 eller 11 pintxos och vad man vill dricka och sedan är det bara att invänta leverans.

 
Två pintxos av åtta levererade.

Restaurangens kockar in action.

En välsignerad WC.

Glad gäst

A fuego negro var inte Andreas “ cup of tea”. Alldeles för många olika smaker som enligt honom blev till en enda röra i magen där den ena pintxosens lakritssmak la sig som en hinna över allt annat.  Alla kan vi ju inte älska allt! Han blev inte heller riktigt mätt och hemma blev det till att tugga i sig två knäckemackor.

Själv är jag till synes en helt obotlig restaurangromantiker som fullkomligen ÄLSKAR att gå på restaurang. Alla sorts restauranger. Bra, mellanbra, halvtaskiga och rent sagt urusla. Visst går jag helst på bra och gör mitt bästa för att hålla mig till dem. Men ibland blir det som det blir och det kanske inte är alla gånger som man ställer sig upp och gör vågen på grund av maten. Fast det finns så mycket annat som gör ett restaurangbesök till något roligt, minnesvärt och intressant. Efter att ha blivit petad i ögat av en grekisk, läspande och mycket gestikulerande diktläsande servitör som avslutade det hela med att kasta mitt vattenglas i stengolvet så vet jag vad jag pratar om. Detta skedde alltså inte på någon bortglömd ö i den grekiska övärlden, vi pratar Stockholm. Jag och min kompis Åsa hade fullkomligen kramp i magen av skratt och tårarna rann längs kinderna (och då inte bara av att ha fått ett finger i ögat). Idag kan jag inte säga att jag kom ihåg vad jag åt och hur det smakade men servitören, han kommer jag aldrig att glömma!

I alla fall så blir min egen recension av A fuego  negro följande: Deras pintxos är helt klart innovativa och kreativa, kanske inte alltid superba men helt klart intressanta. Fast jag skulle nog gärna sett att de haft en annan variation på avsmakningsmenyn för att få lite mer bredd i den och för att smakerna skulle får harmonisera mera med varandra. Men jag tyckte om stället och stilen och skulle mycket väl kunna se mig stå och hänga i baren med en drink och en eller två eget valda pintxos som tilltugg.