Hasta luego Donostia!

 

Time to say goodbye! (Klicka här för lite ljus musik medan du läser!)

Dagen har kommit då det är dags att vinka adiós till San Sebastian (Donostia på baskiska) och Baskien. Det har varit ett underbart år (tänk vad tiden går fort!). Jag har verkligen lärt mig att älska denna del av Spanien och jag rekommenderar er alla att resa hit. Man kan inget annat än att älska denna underbara plats här på jorden! Men bara för att jag nu lämnar för mer sydliga spanska breddgrader så betyder det inte att mitt hjärta slutar klappa lite extra för den här regionen. Med glädje och värme kommer jag att minnas de gamla baskprydda gubbarna som glatt hälsar på en längs Monte Ulias slingrande stigar, de Donostiska pantertanterna som uppsnofsade i tjusig dräkt, chanel-röda läppar och slip in-sandaletter med klack klapprar sig uppför de branta backarna på Monte Urgull, vilt pladdrandes med en väninna, lika tjusig hon (vår granne fram till nu är en sådan, världens sötaste lilla tant e hon också…. Vi kanske ska packa med henne, hon e ju inte så stor :-). Alla möjliga och omöjliga fiestas, de oändligt många och långa demonstrationstågen, all god mat, den underbara naturen och en massa, massa annat. Men jag kommer att komma tillbaka, var så säker! För än finns det outforskade restauranger att äta på, fler baskiska kullar och berg att nöta ut skorna på och fiestas som jag inte lyckats pricka in. Och vem har sagt att turist e trist? Inte jag i alla fall.

Nu går snart flyttlasset! Vamos a ir a la Nigüelas!