Jag och min nya feta kille

Igår blev det en vända till Málaga. Eftersom vi hade ärenden att uträtta i dagarna två så blev det till att sova över på hotell. Kvällen tillbringades i Mijas, en typisk Andalusisk pueblo blanco som ligger belägen på en bergssluttning ovanför staden, eller närmare bestämt en mil rakt ovanför svensktäta Fuengirola. Byn har runt 7500 invånare och en hel del turister.


Delar av byns kända taxirörelse, en liten pittoresk traditionell  kvarleva. Taxistolpen hittar man vid det centrala torget.

Oavsett horderna av engelska turister (finns även andra varianter, men engelsmännen vinner i antal) och därtill hörande försäljning av krims krams så kändes det ändå som en väldigt mysig by.

Till min stora lycka fanns det bland annat en indier i byn. Åhhhhhhhh, madre mia vad det var gott! Kyparen var en pratglad prick…. men vi fick hejd på honom och slapp socialisera med munnen full av mat – god mat.

Jag och Tekla testade en taxi av något stelbentare slag. Tur att vi inte hade någon direkt destination eller tid att passa utan kunde njuta av den stilla turen.

Santuario de la Virgen de la Pena i nattlig belysning. Byggt både i och runt berget.

Utsikten från Santuario de la Virgen de la Pena. Fuengirola glittrar vackert nedanför. (Synd att Fuengirola inte är lika vackert på nära håll.)

En trevlig kväll som avslutades på vårt inte fullt lika trevliga hotell i Benalmádena (ligger mellan Fuengirola och Torremolinos). Helt OK för en enkel övernattning men lite “Fawlty Towers goes Costa del Sol” över det hela. Speciellt när det engelska äldre paret vägg i vägg ramlade in efter en troligtvis ganska blöt kväll för mannen i fråga. Suckar, långdragna vrålliknande stön, barsk konversation från fruns sida, han som gastar -Why have you closed the bedroom door? till frun som befinner sig på andra sidan dörren (wonder why???) hennes enträgna försök att säga god natt och få tyst på eländet som besvarades med en sång. Heeeeela sången. Väldigt lyhört med andra ord. Men tyst blev det till slut och vi kunde somna in.

Ett av våra missions här nere var att hämta hem en riktigt fet kille till mig. Killen som plockades upp på måndagen fick husera i bilen under natten, han var alldeles för fet för att släpas med upp till rummet. Han hade mage nog att på hemresan ta hela baksätet i anspråk. Det enda jag kunde tänka på var att få mig ett provligg.

Hemma i Nigüelas igen var det så äntligen dags!

Jag och min feta kille kommer att spendera många kvällar ihop, det kan jag garantera!