Ser lovande ut

I förra veckan var vi och tittade på några lägenheter och en föll oss i smaken. Den är på 87 kvm, omöblerad och ligger ett längre stenkast från där vi bor idag (man behöver i och för sig vara en tvärdopad rysk släggkastare för att lyckas med kastet…). Verkligen mitt i smeten ligger den, så centralt som det bara går i princip. Inga papper är ännu påskrivna, men vi har fått ett första utkast på kontraktet idag och ska ta oss till banken imorgon för att ordna med bankgaranti. (De flesta uthyrare här kräver 1 års hyra.) Så det känns ju lovande, men nu vågar vi inte riktigt tro på något förrän vi gått hela vägen in i mål. Och målet är ett påskrivet kontrakt och nycklarna i handen. Men som sagt ser lovande ut. (Det är som ett förbjudet mantra i mitt huvud just nu, men jag kan inte låta bli, vill så gärna.) 

Är det inte en bedårande utsikt så säg?
 
Ägaren/uthyraren har heller inga som helst problem med hundar, hon har en själv och bor också i huset. “She just looooves dogs” och har precis hyrt ut en annan lägenhet till  några som har en hund i ponnystorlek enligt mäklaren. (Med tanke på att både trappen och hissen är trånga så är det lite intressant på hur de får upp en hel “ponny”, men det är ju klart, det finns ju dvärgvarianter också.) Vi har även förhandlat och fått ner hyran med tio procent, accepterat och klart. Trots “bara” 87 kvm så ryms det fantastiskt mycket i lägenheten. Hall, vardagsrum och kök är i ett, två sovrum med var sitt tillhörande badrum, ett med badkar och ett med dusch och ett arbetsrum samt en liten “walk-in-closet”. Helt nyrenoverat, ingen som bott där! Nice!!! Slippa städa äckelpäckel efter andra går alltså fetbort denna gång… peppar, peppar ta i trä…om det nu går vägen vill säga.

Men det ser lovande ut i alla fall…