onsdag 1 december 2010

Högt över havet

IMAG0688

Inför vår flytt från San Sebastian vid den spanska nordliga Atlantkusten till Granada och Sierra Nevada så frågade en kompis om jag inte skulle sakna havet? Och nu vet jag svaret – nej det gör jag inte, inte när jag har fri och ohämmad tillgång till dessa fantastiska berg som jag nu har. Löjligt vackert och jag njuter av varje andetag… ja, även de mest flåsigaste. Det kanske inte alltid låter så om man går bredvid mig, men inombords så jublar jag hela tiden. Det är en lyx utan dess like att bara kunna bege sig rakt ut eller rättare sagt rakt uppför bara genom att gå ut genom sin egen dörr.

I förra veckan drog jag, Andreas och Señorita T ut på en liten eftermiddagshike. Målet var att spana in toppen Caballos, en av de 24 topparna i Sierra Nevadas bergskedja som är över 3000 m.ö.h. Men det som ser så nära ut hemifrån ter sig längre ifrån ju närmre man kommer…. Konstigt eller hur?

IMG_3274
Vi “fuskade” lite med att ta bilen en bit upp längs vår väg.

IMG_3284
På väg upp gåendes. Det var en fantastiskt fin dag med strålande sol, blå himmel och hög, klar och kylig luft.

IMAG0699
Kan bara inte låta bli att ta med en bild på Lilla T som denna dag var helt lyrisk av lycka av fria vidder, snö (älskade snö) och Las cabras montés (bergsgetter) att skälla på. Livet kan inte bli så mycket bättre!

IMG_3372IMAG0715
Hit kom vi, till 2150 meter. Sedan var det dags att vända eftersom dagens ljusa timmar började lida mot sitt slut.

IMG_3381

Trampade nerför längs the highway to Nigúelas, genade över åkrar. Ja, just det åkrar. Fascinerande att på en höjd av 1700 meter snubbla över plogade åkrar och hus. I och för sig obebodda numera, men ändå!

IMG_3379

Detta lilla mycket lättåtkomliga lilla jordbruk ligger på 1700 meter. Fråga mig inte vad som odlas på denna nivå, för det har jag ingen aning om. Men något måste ju trivas här, för jag har svårt att tänka mig att någon gör detta bara “for the fun of it” av att släpa upp allt hit.

IMG_3393
Vy över Nigüelas (vår lilla by alltså) och Valle de Lecrin. En mycket härlig dag går mot sitt slut. Nöjda, belåtna, rosiga om kinderna och möra i benen. Amo las montañas!

1 kommentar: