Tres amigas

Känns tomt. Jättetomt. Har idag varit och lämnat Teresa och Helle (mina barndomsvänner från den skånska myllan) på flygplatsen i Malaga. Fem fantastiskt roliga dagar är nu ett minne blott, men vilket minne sedan! Citrusodlingar, bergstoppar, Alhambra, Granadas gator och havet har “betats” av. På kvällarna har vi ätit och druckit gott och spelat sällskapsspel till “miss i nassa”.

Vi har också -

plockat mandlar, kottar och apelsiner.

Enligt vissa så är det tydligen utmattande att vara i mitt sällskap…. Hur det nu kan komma sig? Bara några mindre promenader på en si så där fyra-sex timmar uppför och utför. Kan det bero på det?

Teresa: – “Det är bra mycket ojämnare nu.”

Vägen alltså, efter att vi delat på en flaska vin. Hur kan det komma sig?

Det är frestande, men jag tänker INTE lägga ut vare sig några filmer eller kort från när vi spelade “Helt hysteriskt”. De ÄR verkligen helt hysteriska och kan lätt användas för att sätta oss med tröjor med lååååååånga ärmar bakom låsta dörrar för en längre tid framöver så det låter jag bli. Men jag kan ge er en hint med att visa några av de så kallade tvång-korten, som man oftast har flera stycken, så får ni använda er fantasi för hur det kan se ut …..

“Det blir inte speciellt ljust när det är så här mörkt”  (Så sant, så sant Helle!)