Varierande utsikt

(Allergisk mot katter? Då kan du lika bra sluta läsa nu, för det är gatos, gatos bara gatos i detta inlägg.)

Stilarna varierar och ibland blir det trångt. Speciellt när man ska klämma in hela familjen. Men som det så fin heter “finns hjärterum så finns det stjärterum”. Och det verkar det ju finnas.

Förutom att vi ger dem mat så har de också fått namn, grannens kattfamilj. Mamman kallas helt sonika för Mamma, den lille röda (som vi gissar är en han) har fått namnet Gosepär och den lilla vita (om man är så söt måste man helt enkelt vara en hon :-) heter numera Lillian. Det är Teresa, som vid sitt besök namngav de små och även om vi inte var en enig jury så fick det bli så.

Jag har gett upp det där med att ha rena fönster. Fungerar liksom inte. Visst, man skulle kunna putsa flera gånger per dag eller åtminstone en gång per dag. Man skulle kunna skrev jag, men inte jag.  Jag tycker att vår mycket varierande utsikt är fin som den är. Eller vad tycker ni?